cocorosie and bananaskids
Jag visste inte riktigt vad jag gav mig in i när jag öppnande min stora käft. Nu vet jag, svårare än jag trodde. Jag har kommit fram till mycket men har mycket kvar att tänka på. Det är inte lätt när man inte vet vad det betyder, när bara den ena är vis. Idag insåg jag i alla fall att sopho har startat sin blogg igen! mycket bra, sedan försöker jag lista ut om jag glömt gunnars födelsedag eftersom han sa grattis till mig...?
Jag efterlyser banana skids också? någon som har på sig och har lite över?
Så nu i min deppiga vardag, med ett plus i kanten eftersom jag har prov i morgon. Så suktar jag efter bananaskids och lyssnar på cocorosie.
bror lämnar boet
Ikväll fikar vi på Björkholms vägen. I morgon lämnar min bror vårat bo och åker till kambodja, thailand, vietnam och lite fler ställen. Jag är visst jätte glad för min lilla pojke att han ska få ut och göra sin "hitta sig själv resa" men det känns ju ändå lite surt. Jag har ett bra tag kvar innan jag får lämna vårat röda radhus, och under tiden min bror är borta måste min moder hitta någon att skylla på. Hon behöver ett svart får, och min bror har alltid stått för den delen så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Men jag kommer ju inte vara hemma så mycket dom närmaste månaderna eftersom jag har fått jobb på willys! Så nu hoppas jag på att alla nära och kära ska komma och handla på willys i sickla varanann helg och varje måndag! HURRAY
Bye bye Brother-
jag ska säga upp mig
Idag i alla fall. Jag är på uruselt humör. Saker verkar inte vilja gå min väg, men det är okej jag gillar bitchslapar i ansiktet. helt jätte underbart, I promise!
2008
School imorgon. Jag erkänner att det känns tungt att behöva stiga upp på morgonen i oförskämd tid men denna termin ser jag fram emot. Jag ska umgås med min far på det första lovet jag ska till england med klassen och spanien med familjen. Det är påsklov mina kära vänner fyller 18 (det låtsas jag bara vara glad över, egentligen hatar jag det eftersom jag fyller nästa termin) Jag praktiserar i 8 veckor, går två dagar i skolan och tre i arbete. Jag kommer förmodligen som alltid vara jätte stressad under hela terminen och tjata och klaga men när sommaren dyker upp kommer jag (helt säkert) att tänka tillbaka och tycka att det varit ett riktigt intressant år.
Det jag just skrivit är vad jag hoppas att jag ska känna. En härlig praktik och lite härliga semestrar kanske senare beskrivs som det värsta någonsin eller det mest tragiska, tråkigaste och jobbigaste någonsin gjort. Vi får la se, som ni kan läsa nu är jag väldigt positiv inställd. WIE.
God natt